svensktpapper.se

Med jämna mellanrum kommer det nyheter som får det att låta som om pappret inte har någon framtid. Det är inte sant och kommer förmodligen aldrig bli helt sant. Pappret kommer behövas i olika former och sammanhang – samtidigt finns det områden där pappret inte är lika nödvändigt längre eller inte ens används.

Viktiga dokument

Ett område där pappret länge setts som självklart är när det kommer till viktiga dokument. Det kan vara kontrakt, beslut från myndigheter, skattedeklaration eller liknande. Då har pappret och en namnunderskrift i bläck stått för trovärdigheten och att det skett på ett säkert sätt. Det är annorlunda nu. Allt fler saker går att göra på nätet, myndighetspost går att få till en digital brevlåda och deklarationen vill de hellre att vi ska göra online. Det är inte ett mindre säkert alternativ, tvärtom. Medan Postnord kan tappa bort brev med viktiga dokument går det att få en bekräftelse på att dokumenten kommit fram inom några sekunder om de lämnas in digitalt. Uppstår det problem går det att få hjälp via telefon, mejl eller chatt, också det utan att något papper krävs.

Företag som bara finns online

Ett område där pappret inte har någon roll alls är för de företag som bara finns online. Där hela verksamheten, kundtjänst och annan kundkontakt sker via nätet. Ett exempel är olika spelsidor, som SpeedyBet https://speedybet.se/speedybet-betting-bonus och casinon online. Där går det att spela på casinospel eller betta, göra satsningar, följa odds och se om satsningarna lett till vinst – allt direkt på sajten. Uppstår det några problem finns det en live chatt där det snabbt går att få hjälp. Inga behov alls av papper.

Många andra företag fungerar likadant. Framför allt sedan BankID kom och det går att legitimera sig på ett säkert sätt är det inte nödvändigt för dem att använda papper till något alls.

För att göra tryck på papper finns det en del olika tekniker att välja bland. Varje teknik passar bäst för något eller några särskilda områden.

De vanligaste tryckteknikerna

• Offset

Offset är numera den allra vanligaste tryckmetoden. Tryckplåtar används och trycket görs med en färg i taget. Det vanligaste är fyrfärgstryck med cmyk: cyan (blå), magenta (cerise), yellow (gul) och key colour (svart). Det kan även finnas fler än fyra tryck, för extra färger eller extra effekter som till exempel lack.

• Djuptryck

Djuptryck görs med stora tryckpressar som producerar tryck i en väldigt hög hastighet. Det är dyrt men lönar sig när det handlar om väldigt stora upplagor.

• Flexotryck

I flexotryck används inte plåt, utan istället en gummiplatta. Det fungerar som en större variant av en stämpel. Trycket används ofta till förpackningar och måste både vara hållbart och inte avge några ämnen eftersom det kan finnas mat i förpackningarna.

• Tampotryck

För reklam är tampotryck den vanligaste metoden. Med en tryckbärare – en tampong – går det att trycka på ojämna och buckliga ytor.

• Screentryck

Screentryck har den stora fördelen att det går att trycka på alla material och former. Screentryck används till exempel för tryck på muggar och kläder. Det är en form av tryck som tål slitage i form av användning, dagsljus, regn och andra påfrestningar.

• Digitaltryck

Bland annat ”print on demand” bygger på digitaltryck, eftersom varje exemplar kostar lika mycket att trycka, till skillnad från de metoder där det behövs tryckplåtar och är betydligt billigare att göra många exemplar på en och samma gång. För digitaltryck används en form av stor skrivare.

• Storformatsprint

Med digital teknik går det också att skapa riktigt stora tryck. Beroende på vilken skrivare som används skiljer sig den maximala storleken åt, men de största kan göra tryck som är upp till fem meter breda.

Beroende på vad pappret ska användas till finns det olika sätt att tänka kring papperskvalitet och olika kvaliteter som är vanliga. Pappersindustrin delar till exempel in pappret i tidningspapper, tryckpapper, wellpappmaterial, förpackningskartong och övrigt. Övrigt är då framför allt mjukpapper, som toalettpapper, näsdukar, hushållspapper och liknande. I stora drag är detta de olika papperskvaliteter som finns, men ofta när det pratas om papperskvalitet är det på en mer detaljerad nivå.

Papperskvaliteter för reklam och böcker

För reklam används i huvudsak fyra olika sorters papper: vitt obestruket, vitt bestruket, grafisk kartong och designpapper. Vitt obestruket papper är till exempel vanligt skrivarpapper, som kan finnas i lite olika nyanser och olika tjocklekar. För text är det ett bra och billigt papper, men det är inte det bästa för bildåtergivning. Vitt bestruket papper har fått ett ytskikt som är blankt eller matt och som gör bildåtergivningen bättre. Det är vanligt att vitt bestruket papper används till exempel för reklamblad. Grafisk kartong är ett tjockare papper som finns i olika tjocklekar. Det är dyrare, men också mycket mer stabilt. Det kan användas till bland annat vykort, mappar och skyltar. Designpapper är mer behandlat än de andra alternativen. Det kan vara färgat och ha fått andra egenskaper, till exempel en särskild struktur.

När det handlar om böcker talas det mycket mer om papprets tjocklek, eftersom det påverkar hur boken känns att läsa. Tjockleken anges i gram, till exempel kan ett papper vara 80 gram. Det som då menas är att en kvadratmeter av pappret väger så mycket. Högre vikt innebär ett tjockare papper. De allra flesta papper för böcker är vita, men de kan vara matta, ha glans eller vara högblanka. Det kan också finnas olika nyanser. För bilder är helt vitt papper det bästa, men att läsa text kan kännas lättare på en något gulare nyans.

Eftersom Sverige har mycket skog har landet också blivit en stor pappersproducent. Från 2013 och framåt har produktionen varit ungefär lika stor, med cirka 10 miljoner ton som produceras varje år. Av detta exporteras ungefär 90%, det allra mesta inom Europa. Det land som köper mest papper från Sverige är Tyskland. Tidigare har pappersproduktionen varit något mindre, på 1980-talet låg en årlig produktion på ungefär 6 miljoner ton.

Med den digitala utvecklingen har efterfrågan på en del pappersprodukter minskat, till exempel grafiskt papper, men produktionen är trots det lika stor. Det finns nämligen andra områden där behoven ökar. Till exempel görs fler och fler förpackningar av papper. Grafiskt papper och förpackningar är de två typer av papper som det tillverkas mest av. Med grafiskt papper menas det papper som används till bland annat tidningar och böcker. Till pappersförpackningar räknas papper och kartong som används till färdiga förpackningar, men även olika typer av wellpapp.

Återvunnet papper

Fibrerna som finns i papper är väldigt starka och klarar på grund av det att återvinnas mellan fem och sju gånger. När fibrerna slitits ut går pappret att återvinna en sista gång genom att använda det till bränsle. Ungefär 82% återvinns i Sverige av alla olika sorters papper, alltså sammanlagt av olika pappersförpackningar, papper (som tidningspapper), wellpapp och kartong. Trots att vi samlar in så mycket papper importeras också en stor mängd returpapper. Det är egentligen inte så märkligt eftersom 90% av det papper som tillverkas i Sverige används utomlands.

När papper tillverkas blandas för det mesta återvunnet papper med nya fiber från trä, för att pappret ska kunna få önskad kvalitet. Återvunnet papper används framför allt för papper till tidningar, wellpapp, mjukt papper och vissa sorters kartong. Ser man över hela världen är ungefär hälften av de fibrer som används vid papperstillverkning återvunnet papper, medan resten kommer från trä.

Det allra vanligaste systemet för pappersstorlekar är A-serien. A-serien är ett av tre olika format som standardiserades i Tyskland 1922. De andra

serierna heter B och C. Från och med 1975 har det funnits en internationell standard där A- och B-serien ingår. I Tyskland finns även C-serien kvar, men inte internationellt. I Sverige finns C-serien när det gäller kuvert, där C4 och C5 är de storlekar som är vanligast, men i övrigt följs den internationella standarden.

A-serien

Formatet på de olika storlekarna i A-serien är skapade så att ett halvt papper alltid har samma proportioner som ett helt ark. A0 har en area som är en kvadratmeter och är den största storleken i systemet. A0 har en storlek på 841×1189 mm. Nästa storlek är A1, som är hälften så stort: 594×841 mm. Långsidan i A1 har samma storlek som kortsidan i A0. På det sättet fortsätter det, varje storlek är hälften så stor som den föregående. A2 är 420×594 och A3 är 297×420 mm. Storlekarna A0-A3 används framför allt för affischer och andra större trycksaker.

A4 är 210×297 mm och är den vanligaste pappersstorleken. Det är den storlek vanligt skrivarpapper har, de allra flesta pärmar är anpassade efter A4-papper och så vidare. A5 är 148×210 mm och är också ett vanligt format, till exempel för anteckningsböcker och programblad. A6 är 105×148 mm och en vanlig storlek för vykort eller flygblad. A7 är 74×105 mm och A8 är 52×74 mm. Dessa storlekar används framför allt för klistermärken eller andra mindre trycksaker.

B-serien

Medan A-serien utgår från en kvadratmeter utgår B-serien från A-serien. Sidlängden hos B0 får man genom att ta sidlängden hos A0 och multiplicera med roten ur roten ur två. B-storlekarna är därmed alltid lite större än motsvarande A-storlekar. Även B-serien bygger på ett format så att ett halvt papper får samma proportioner som ett helt, och på samma sätt som A-serien är nästa storlek i B-serien hälften av den föregående.